Nej, den svenska regeringen stödjer inte bränning av koraner

Av: Emmi Kivi
Juli 4 2023

Dela artikeln:

Kontext

Den 28 juni 2023 brände Salwan Momika en koran utanför Stockholms huvudmoské på den första dagen av det muslimska firandet av Eid al-Adha.

Efter händelsen har falska påståenden om att den svenska staten stödjer bränning av koraner cirkulerat på sociala medier. Ett sådant påstående som blivit populärt på Twitter hävdar att den svenska regeringen stöttade och godkände bränningen av Koranen den 28 juni. Videon visar hur Momika sparkar på Koranen och håller i den svenska flaggan. Liknande påståenden har även dykt upp på TikTok.

I själva verket

De svenska myndigheternas beslut att tillåta koranbränningen grundade sig på lag, inte på stöd. Det Svenska Utrikesdepartementet fördömde bränningen av Koranen och kallade det islamofobi. "Brännandet av koranen, eller någon annan helig skrift, är en kränkande och respektlös handling och en tydlig provokation. Uttryck för rasism, främlingsfientlighet och därtill kopplad intolerans har inte någon plats i Sverige eller i Europa.", sa Utrikesdepartementet och tillade "Vi fördömer starkt dessa handlingar, som inte på något sätt återspeglar den svenska regeringens åsikter". Sveriges statsminister Ulf Kristersson sa också att koranbränningen var "laglig, men inte lämplig".

Efter att Rasmus Paludan brände en koran i januari har den svenska polisen vid flera tillfällen avslagit ansökningar för sammankomster som ville bränna en koran, med hänvisning till nationell säkerhet och ökat hot från terroristhandlingar. Salwan Momika hade lämnat in en av dessa ansökningar.  

I april upphävde en förvaltningsdomstol förbudet och slog fast att rätten att samlas och protestera är skyddad enligt Sveriges konstitutionella lagar. Den allmänna regeln i svensk lag är att en ansökan om tillstånd att hålla en offentlig tillställning ska godkännas. Domstolens uttalande bekräftar att "möjligheterna att neka rätten till mötesfrihet är mycket begränsade". En möjlig begränsning av mötesfriheten är att evenemanget utgör ett konkret säkerhetshot. Domstolen beslutade att konsekvenserna av bränningar av Koranen inte skulle utgöra ett tillräckligt hot för att åsidosätta svenska folkets grundläggande rättigheter. Efter domstolens beslut var den svenska polisen tvungna att bevilja tillstånd för den framtida demonstrationen.

Enligt den svenska yttrandefrihetslagstiftningen kan polisen inte neka rätten att protestera i förebyggande syfte på grund av att någon kanske bryter mot lagen. Personer kan endast åtalas efter att en brottslig handling har ägt rum. Sedan Koranen brändes har den svenska polisen åtalat Momika för hets mot folkgrupp genom att bränna Koranen nära en moské och bryta mot det tillfälliga förbudet mot att elda på grund av förhöjd risk för skogsbränder. Polisen var enligt lag skyldig att tillåta demonstrationen och säkerställa den fredliga mötesfriheten genom att bevaka demonstrationsplatsen. 

Utslag

Den svenska regeringen har fördömt bränningen av Koranen. De svenska myndigheternas beslut att tillåta koranbränningen fattades på rättslig grund, inte för att orsaken stöddes eller godkändes av den svenska regeringen. Därför har vi markerat detta påstående som falskt. 

Denna faktagranskning har översatts av Christian Haag.