Nej, Ryssland har inte anfallit Nato-konvoj med vapen på väg till Ukraina

Av: Naledi Mashishi
Maj 3 2024

Dela artikeln: facebook logo twitter logo linkedin logo
Nej, Ryssland har inte anfallit Nato-konvoj med vapen på väg till Ukraina

kärmdump av en viral video som falskeligen påstår sig visa en rysk attack mot en Nato-konvoj. (Källa: TikTok/Skärmdump)

Faktagranskning

Utslag FALSKT

Videon visar inte en attack mot en Nato-konvoj, utan en fabriksbrand i Hebron och en rysk attack mot ett vattenkraftverk i Ukraina.

Påstående-ID 74128693

Vad är påståendet?

I en TikTok-video publicerad den 27 april 2024 hävdas att Ryssland anfallit en vapenkonvoj från Nato som var på väg till Ukraina. Videon visar bilder av brinnande byggnader tagna på avstånd medan ljudet av sirener från utryckningsfordon hörs. Den innehåller ett andra klipp av vad som verkar vara ett fartyg som träffas från en nära vinkel.

Påståendet har delats på andra sociala medier, till exempel Facebook. En Facebook-användare delade en tydligare videoversion med bildtexten: "Fler miljoner dollar från amerikanska och brittiska skattebetalare går upp i rök..... Trodde NATO verkligen att de skulle tillåta en andra nazistregim direkt vid sin gräns?" 

Facebook-versionen hävdar att attacken inträffade den 26 april, medan TikTok hävdar att den inträffade den 27 april. 

Men vi har inte hittat några bevis för att Ryssland skulle ha slagit till mot en Nato-vapenkonvoj på väg till Ukraina under något av dessa datum. Videon använder gamla bilder från olika länder tagna i februari och mars 2024.

Vad vi hittade

Omvänd bildsökning avslöjar klippens verkliga ursprung. Det första klippet som visar brinnande byggnader på avstånd är en spegelvänd version av det material som först lades ut på TikTok den 27 februari av en palestinsk användare. Det visar en fabriksbrand vid Royal Plastic Industries Factory i Hebron, Palestina.

Vänster: Skärmdump från TikTok-video som hävdar att Ryssland slog till mot en Nato-konvoj. Till höger: Skärmdump tagen från
originalfilmen av fabriksbranden i Hebron. Silhuetten, byggnaderna och rökplymerna matchar i båda videorna, men de har spegelvänts.
(Källa: Skärmdumpar/TikTok)

Den stora branden utlöste ett undantagstillstånd, vilket ledde till att de omgivande stadsdelarna evakuerades medan brandmän försökte begränsa branden. Videon har varit föremål för felaktig information sedan dess och har också delats med falska påståenden om att den visar en israelisk vedergällningsattack mot Iran. 

Det andra klippet, som visar en närbild av ett fartyg som träffas, är en spegelvänd version av en film som först publicerades på X (tidigare känt som Twitter) av mediekanalen CGTN America den 22 mars 2024. Den ursprungliga videon visar ryska missiler som träffar den vattenkraftsdrivna DniproHES-dammen i Zaporizhzhia, en stad i sydöstra Ukraina.

Bilderna från vänster till höger visar en skärmdump av en TikTok-video som hävdar att Ryssland slog till mot en Nato-konvoj med vapen,
en skärmdump av påståendet som delats vidare till Facebook och en  skärmdump avoriginalfilmen av en rysk attack mot en damm i Ukraina.
Den matchande infrastrukturen, belysningen och bakgrunden indikerar att de två första skärmdumparna är spegelvända bilder av den tredje.
(Källa: Skärmdumpar/TikTok/Facebook/X)

CGTN America rapporterade att attacken mot dammen var den största ryska attacken mot ukrainsk energiinfrastruktur sedan kriget började. Attacken orsakade minst tre dödsfall och omfattande strömavbrott. 

Vi kunde inte hitta några bevis eller officiella rapporter om att Ryssland skulle ha angripit en av Natos vapenkonvojer den 26 eller 27 april.

Utslag

En video som delats flitigt på TikTok och Facebook påstår att den visar ett militärt flyganfall från Ryssland mot en vapenkonvoj tillhörande Nato på väg till Ukraina. I videon används dock orelaterade bilder från en stor fabriksbrand i Palestina och en rysk attack mot ett vattenkraftverk i Ukraina. Vi har inte funnit några bevis för att Ryssland skulle ha angripit en av Natos vapenkonvojer på väg till Ukraina. Vi har därför bedömt detta påstående som falskt. 

Den här faktagranskningen har översatts av Christian Haag

Läs den här faktagranskning på:

Svenska

Vill du skicka in ett påstående för faktagranskning eller kontakta vår redaktion?

0
Globala faktagranskningar slutförda

Vi förlitar oss på information för att fatta meningsfulla beslut som påverkar våra liv, men internets natur gör att miss- och desinformation når ut till fler människor snabbare än någonsin tidigare.